(Bild: ReGen)

Styrelsen

Inledning

Rickard Strandberg, EOS Sveriges nye ordförande, har en bred erfarenhet av att leda byggprojekt. Han spelar en viktig roll i Biodomeprojektet på Ålidhem, och är även i sitt yrkesliv en fastighetsutvecklare. Stadsodlarnas biodome har snabbt blivit ett populärt landmärke bland studenter och boende på Ålidhem, men var i grund och botten bara första steget i vår plan för en hållbar framtid.

EOS är en unik organisation, i det att vi står i intersektionen mellan teknikpositivism och systemkritik inom den gröna rörelsen. Vi menar att vi där det är möjligt bör nyttja och innovera ny teknik för att kunna nyttja energi och resurser på ett mer effektivt och hållbart sätt. Samtidigt måste mänskligheten inse att en ekonomisk modell byggd på exponentiell tillväxt givet Jevons’ paradox kommer att nyttja alltmer och mer yta och orsaka ett massutdöende. En omställning till en hållbar framtid förutsätter att vi rör oss mot en världsordning med ett globalt ekologiskt budgettak.

En sådan omställning är nödvändig, men också potentiellt farlig. Vårt nuvarande system har, trots ojämlikhet och en historia av kolonialism och imperialism, lett till en ökande levnadsstandard och även en tillväxt av demokrati och mänskliga rättigheter. Vi måste under omställningen inte bara skydda och säkerställa våra friheter, men stärka dem, både som självändamål och som kompensation för några av de möjligheter vi åtminstone temporärt måste skära ner på. Framförallt måste vi säkerställa att alla människor har tillgång till de resurser som de behöver för att leva samtidigt som de får rimlig kompensation för sina arbetsinsatser och ekonomisk autonomi som möjliggör för dem att känna makt över sina egna liv.

EOS har utvecklat en ekonomisk modell som kallas för Energiberäkning. Du kan läsa mer om den här: https://www.eosnord.se/energiberakning/

Vårt mål är inte den politiska implementeringen av vår modell, utan att testa den och utsätta den för stress i syfte att identifiera styrkor, svagheter och oförutsedda effekter. En del av testerna kan ske genom simuleringar i mjukvaruprogram – ett exempel på det är ERCS-programmet vår systeroganisation i nordvästra USA ägnar sig åt (http://eoscasc.org). En annan typ av tester är fälttester där vi helt eller delvis implementerar energiberäkning eller delar av den i syfte att få fram data.

Detta är förstås ett av syftena bakom att bygga en ekoby.

En fredlig revolution

Grundprinciperna för ekonomisk utveckling sedan 1800-talets början har förutom exponentiell tillväxt varit en ökande specialisering och urbanisering, vilket idag lett till flera städer i världen vilka har tiotals miljoner invånare. Dessa städer både förutsätter och möjliggör en spridning av monokulturer som berövar världen dess artmångfald, och kräver konstant tillväxt för att de skuldtyngda invånarna ska kunna betala hyror och skatter. Även i Sverige har våra regeringar medvetet fört en ekonomisk politik som förutsätter och driver på en intern migration från landsbygden till städerna och kusterna.

Denna utveckling började redan innan pandemin bli alltmer finansiellt ohållbar, med dels en omfattande automatisering och digitalisering av tjänstesektorn. Med COVID ser vi en process mot ökad ekonomisk centralisering, men också att alltfler människor faller ur ekonomin när småföretag efter småföretag går i konkurs. Trots detta verkar riktningen på samhället röra sig mot allt mer storskalighet och centralisering av ekonomin, något som riskerar skapa en ”utanförskapsekonomi” där alltfler tvingas arbeta med mikrojobb och jobbpooler – en återgång till den tidigmoderna världens urbana undersysselsättning (i det förindustriella Paris var en stor del av befolkningen exempelvis permanent arbetslös).

Med dagens kommunikationsteknologi har behovet att leva i de större städerna minskat. Vi vet dessutom om att vi behöver omställa och bli mer kapabla att säkra vår egen försörjning. Detta behöver inte innebära ett sämre liv. I synnerhet för barnfamiljer kan livet på landet, med större trygghet och närhet mellan grannar, samt närhet till djur och natur, vara ett bättre alternativ till städernas höga livsomkostnader och trångboddhet.

Även om vi aldrig kommer återgå till den förindustrialiserade världens befolkningskoncentrationer, står det klart att vi måste satsa på att återställa glesbygden som en livskraftig landsbygd.

På landsbygden är det även kostnadseffektivare att etablera innovationer vilka senare kan implementeras i städer. Genom att etablera bosättningar eller samarbeta med existerande samhällen kan EOS inte bara testa delar av våra förslag, utan även:

Därför kan en hållbar bosättning ha en positiv inverkan på närområdet och förhoppningsvis en spridningseffekt.

Planen

Det primära målet är att bygga en bosättning för upp till tio människor, vilken ska vara självägande, resurseffektiv och kunna tillgodose sina invånares behov. Dessa invånare ska kunna bo där under temporär eller permanent form, och behöver heller inte vara medlemmar i föreningen EOS.

Tanken är att bosättningen ska:

Vanligen associeras ekobyar med alternativa kulturer som står långt från vad som uppfattas som samhällets mainstreamkultur. Vår målsättning är att samhället vi ska så fröna till ska överbrygga denna kulturella klyfta och samtidigt bygga upp en process som ska möjliggöra en snabbare och djupare omställning, både genom migration och genom adaption hos redan etablerade samhällen.

En effektivare process

Det finns många utmaningar, även om samhället vi konstruerar till en början kommer vara litet. De flesta försök till ekobyar kollapsar, paradoxalt nog eftersom deltagarna är så personligt investerade i sina projekt att de istället för att samla ihop resurser och genomföra en tydlig projektplan väljer att snabbast möjligast flytta in i en övergiven gård som de antingen hyr eller innebor gratis med ägarens goda vilja. Oftast kollapsar experimenten omedelbart när markägaren får andra tankar och vill göra något annat med gården.

Just därför är det viktigt att EOS eller föreningen som utgör ekobyn ska äga marken den bebygger. Detta innebär en viss grundkostnad, plus årligen återkommande avgifter. Ifall nya byggnader ska konstrueras och gamla renoveras kommer även det uppkomma kostnader, för att inte tala om el, uppvärmning och vatten.

Förutom de direkta kostnaderna behövs även en studie av den lokala miljön och infrastrukturen, samt kontakter med grannar, aktörer på den privata marknaden samt politiska och byråkratiska beslutsfattare i området. Allt detta måste ske i demokratisk ordning och med delaktighet från samtliga aktörer där tydliga roller och ansvarspositioner råder.

Rätten att vara människa

En återvitalisering av det lokala samhället, vare sig det rör sig om en ekoby eller ett stadskvarter, kan även innebära en renässans för individens frihet, autonomi och demokratin i sig.

I dagens samhälle tenderar vi att betrakta konceptet demokrati utifrån idén att lagarna garanterar våra rättigheter och att vi har rätt att välja våra politiska ledare. Men vad händer när ledarna, oavsett sina vallöften, flyttar över mer makt från väljarna till ickevalda företag, överstatliga institutioner eller bilaterala handelsavtal? Makten förflyttas från medborgarna, och allt färre frågor kan skötas lokalt. Demokrati måste handla om mer än individens rätt att uttrycka sin egen identitet – den måste handla om individens, och lokalsamhällets, rätt till faktisk makt över ekonomi, energi och grundläggande livsförutsättningar. En sådan decentralisering skulle även innebära en förstärkning av demokratiska fri- och rättigheter på nationell nivå, och motverka utanförskap och främlingsfientlighet.

I ett samhälle där varje individ får en roll för att upprätthålla det gemensamma motverkas ensamhet och radikalisering, och folk får ökad kontakt till sina grannar och samhället i stort. Sålunda kan hållbarhetsprojekt inte bara ge värdefulla läxor för hur vi garanterar en omställning, utan även motverka effekterna av klassklyftor och andra typer av motsättningar.

STYRELSEN, EOS SVERIGE