Tredje Millenniets Ideologi för nybörjare

EOS har formulerat en egen värdegrundsmodell som vi kallar ”Tredje Millenniets Ideologi”, vilken vi utgår från i vårt förhållningssätt mellan medlemmar och gentemot samhället och individer i allmänhet.

Vår ideologi handlar primärt om 1) vad syftet med det mänskliga samhället på Jorden bör vara och 2) vad det säger om hur vi bör organisera samhället och agera tillsammans med våra medmänniskor.

Vår ideogiska kärna bygger på tre ord vilka på engelska börjar på L – Liv, Kärlek och Ljus (Life, Love and Light). Dessa ord kan låta flummiga, men vi har definierat deras innebörd och hur det ska diktera våra målsättningar, begränsningar och arbetsmetoder.

Tredje Millenniets Ideologi utgår från att det högsta värdet i livet är livet självt, eftersom existensen av liv möjliggör alla andra värden, som vänskap, kärlek, lek, skapande, konst och skönhet. En förutsättning för liv är en planet med för liv gynnsamma klimatologiska och ekologiska förutsättningar, vilket inte är alltför vanligt i vårt huvudsakligen väldigt kalla och ödsliga Universum.

Därmed menar vi att det högsta värdet och målet för alla samhällen som verkar på vår jord bör vara att gynna livets förutsättningar på Jorden. Detta innefattar såväl planetens klimat, ekosystem, matjordar, skogar, sjöar och hav, som samhällens och enskilda individers välbefinnande. Samhällen är skyldiga, på central och lokal nivå, att se till att skapa optimala förutsättningar för att livet ska blomstra och kunna få möjlighet att uttrycka sig självt.

Självfallet kommer konflikter att uppstå mellan olika värden, men när vi utgår från liv snarare än äganderätt som grundläggande värde får vi in fler dimensioner i beslutsfattandet och kan inkludera vad som idag kallas för externaliteter.

Liv

Inriktning: Övergripande mål på mikro- och makronivå

Mening är ett av de viktigaste behoven för att kunna motivera och inkludera människor i kollektiva sociala sammanhang och peka på en riktning för identitet och deltagande. Alla existerande framgångsrika ideologier kan sammanfattas med ett ord, och det ordet beskriver ofta vad meningen med samhället bör vara enligt dessa ideologier.

Självfallet är samhällets mening inte något som är givet på förhand, utan något som vi människor måste komma överens om. Denna mening blir då ett slags prism genom vilket vi värderar och fattar beslut – en hegemonisk överideologi.

Dagens hegemoniska överideologi, liberalismen, definierar målet som frihet – vilket tolkas som att alla individer ska vara fria från förtryck och begränsningar, samt att organiseras i kollektiva sammanhang och ska kunna välja sin egen mening med livet. Denna ideologi har bidragit till att vi idag mestadels lever i demokratiska samhällen, även om aspekter kan kritiseras (exempelvis som att fokus på äganderätt som substitut för rätten till liv samtidigt ger företag och andra aktörer rätten att använda sina resurser på sätt som är destruktiva för människor, natur, ekologisk hållbarhet och framtida generationer).

Kärlek

Inriktning: Gränser för maktutövning, delaktighet och inkludering

Denna aspekt av ideologin rör maktutövning och inkludering, framförallt när det gäller mänskliga rättigheter.

 

I korthet får inte beslutsfattare på någon nivå kränka andra människors mänskliga rättigheter, det vill säga fatta beslut eller agera på grundval av rasistisk, sexistisk, HBTQ-fobisk, religiös eller politisk diskriminering, eller utsätta människor för tortyr och kränkande behandling. Detta innebär också att det ska finnas ett förbud för teknatet att inkludera politiska enheter som är odemokratiska eller kränker mänskliga rättigheter.

När det gäller inkludering innebär det att beslut som fattas där en individ eller grupp av individer blir påverkade så ska denna individ eller grupp få möjlighet att komma med synpunkter och delta i utformningen av beslutet.

I korthet innebär detta att utformningen av demokratiskt grundade beslut ska ske efter den metod som effektivast ser till att målen uppnås, grundat på breda och vetenskapligt baserade analyser, och att beslutsfattare genom exempelvis meditation, andningsövningar och reflekterande självkritik ska få ökad insikt om vilka beslut de personligen föredrar och varför de föredrar de besluten.

Relationella rättigheter

Enligt Tredje Millenniets Ideologi baseras rättigheter på relationer där människor, i form av individer, kollektiv eller institutioner är involverade. Rättigheter uppstår överallt beslut fattas eller kan fattas rörande andra människor eller djur. Detta innebär för alla en skyldighet att inte diskriminera, kränka, tortera eller mörda, ens om det skulle innebära positiva saker för förverkligandet av vår ideala framtid.

I fall där djur ingår innebär detta att människan har en skyldighet att behandla djuret på ett sådant sätt att lidande, smärta och ångest inte uppstår och att djurets behov av sina naturliga beteenden bör tillgodoses.

Ljus

Inriktning: Beslutsprocesser

Light som vi använder det ordet på kollektiv, samhällelig nivå står för engelskans Enlightenment, som i vår version bygger på två aspekter, en syntes av väster- och österländska värden.

  • Västerländska värden: Policies och beslutsprocesser bör grundas på vetenskapliga data och så långt det är praktiskt möjligt och säkerhetsmässigt lämpligt vara offentliggjorda och baserade på allmän insyn.
  • Österländska värden: Beslutsfattare bör rannsaka sig själva individuellt och kollektivt för att identifiera vilka eventuella fördomar och känslomässiga preferenser de har i utövandet av sina beslutsfattarroller, med syfte att förbättra beslutsprocessen.

 

Om den
globala ekologiska kollapsens

Under de senaste tvåhundra åren har den industriella revolutionen totalt omvandlat vår planets